Sök böcker, filmer, musik...

Hur skildras staden och varför skildras den ibland inte? Vad kan konsten berätta om tidens syn på kön och gränserna mellan det offentliga och det privata? "Den könade staden" är en illustrerad podcast med kritikern Gabriella Håkansson och Patrik Steorn, museichef på Thielska Galleriet. 

I podcasten diskuteras stadsskildringar och dess koppling till genus i romankonst och måleri med utgångspunkt i konstnären Maj Brings konst från 1900-talets första decennier.

Moderator är Rebecka Wigh Abrahamsson, intendent Uppsala konstmuseum. I samarbete med Uplands konstförening, Uppsala konstmuseum och Thielska Galleriet.

Del 1

Om romankonsten och den moderna stadens utveckling samt kvinnors inträde på konstutbildningarna.

Romankonsten växte fram parallellt med att empirismen fick ett genomslag inom vetenskap. Genom litteraturen gavs en möjlighet att uppleva städer och miljöer som tidigare inte varit tillgängliga över klass- och genusgränser. Samtidigt blir stadsskildringar snart en manlig genre som också ger status till just män, förbehållen en manlig blick.
Vi följer Maj Brings från utbildning på Valands målarskola i Göteborg och efter det Konstakademin i Stockholm runt sekelskiftet. Modernismens nya idéer om konst såväl som utbildning skapade splittring runt sekelskiftet. 1910 började Maj Bring studera för Henri Matisse på hans målarskola i Paris.

Del 2

Eiffeltornet som motiv, konstnärskretsar och bohemstilen.

Både Eiffeltornet och pariserhjulet har gestaltats som en framtidsbejakande symbol i måleri och romankonst. Andra har sett det som en skrämmande bild av den moderna tidens ytliga livsstil.
Paret Hjertén och Grünewald ingick i Maj Brings krets. Här får kläderna en viktig funktion i iscensättningen av en modern och frigjord konstnär.

Del 3

Att flanera är en dandyistisk gest.

I romanen smälter ofta flanörens stadsskildringar samman med en manlig blick laddad med känslor och begär. ”Det finns inga kvinnliga flaneuse” skrev konstvetaren Griselda Pollock. Här frågar vi oss hur mycket som var kvar av det sena 1800-talets moral och klassamhälle när Maj Bring valde sina motiv på 1910-talet. Kunde hon röra sig och välja sina motiv fritt?

Del 4

Stockholmsskildringar med socialt patos.

Både Ivan Aguéli och Eugene Jansson valde att skildra stadens utkanter, i linje med sina socialistiska sympatier. Även Maj Bring gestalta klasskillnader i skildringar från Södermalm. 

Del 5

Skymningsmystik och erotisk laddning.

Maj Bring använde paljetter för att skildra skymningens olika stämningar i ett extatiskt uttryck. Liknande stämningar finns i Eugène Jansson, Hornsgatan. En skiljelinje är dock att mystiken här också är laddad med homosexuella begär. GAN använder också stadsskildringar för att gestalta en erotisk laddning, delvis dolt i ett futuristiskt formspråk.

Del 6

Aktivism, appropriering och samtidens öppenhet.

Maj Bring Arma stad är en politisk inlaga mot 1960-talets rivningshysteri i StockholmDe skapades vid en tid då t ex konstnärsvännerna Siri Derkert gjorde muralverket Ristningar i betong på Östermalms torgs tunnelbanestation. Konsten blev succesivt allt mer politisk. 

I dagens konstfält sker approprieringar i olika form för att ta tillbaka den ”manliga blicken” och medvetandegöra hur staden varit könad. Videoverket Ever is Over All av Pippilotti Ristfrån1997 med en ung kvinna som vandrar längs med en gata och smashar bilrutor med en slägga i form av en blomma, gestaltar denna revolt på ett lekfullt vis.  Länk till MoMa (Museum of modern art i New York).

Svenska exempel är graffitikonstnären Carolina Falkholts väggmuraler eller konstnärens Kolbeinn Karlssons serier Badhusdagbok som visades på Fridhemsplans tunnelbanestation. Konstverken väcker debatt och nya hotbilder, men visar också på en öppenhet och möjligheterna i dagens stadsrum. Länk till Om konst i Stockholms lokaltrafik.