Sök böcker, filmer, musik...

Ellinor Skagegård och Ebba Witt Brattström

I Ellinor Skagegårds debutbok står tonsättaren Fanny Mendelssohn i fokus. Hon fick i hela sitt liv stå i skuggan av sin bror, den kände 1800-talskompositören Felix Mendelssohn. Hör Ellinor Skagegård samtala med litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström på Stadsbibliotekets scen. Om Fanny och Felix och om hur kvinnliga konstnärer osynliggjorts i historien.

Uppsalaförfattaren, journalisten och musikern Ellinor Skagegård har skrivit berättelsen om Fanny Mendelssohns liv och gärning, i den fascinerande och kritikerrosade biografin För dig ska musiken bara vara ett smycke (2019). Titeln är Fannys Mendelssohns fars ord, som livet ut menade att musiken kanske kunde bli brodern Felix kall, men att Fanny skulle koncentrera sig på sin huvudsakliga uppgift: att bli gift och bilda familj. Trots faderns, och senare också broderns, motstånd skrev hon runt 500 verk och i dag anses hon vara 1800-talets viktigaste kvinnliga tonsättare.

Det var på en konsert på Uppsala Konsert och Kongress för fem år sedan som Ellinor Skagegård hörde Fanny Mendelssohns musik uppföras för första gången och fröet såddes till det som skulle bli hennes debutbok.
– Jag blev fascinerad av musiken och det stod om henne i programbladet. Jag gick hem och började läsa på, säger Ellinor Skagegård.

Researchen tog lång tid, med utländska musikbiografier och en bevarad brevkorrespondens mellan syskonen Fanny och Felix som grund. I breven framträder en ovanligt stark kärlek mellan en syster och en bror, de kunde varken skapa eller leva utan varandra. I boken sammanför Ellinor Skagegård forskningen om syskonen med en bredare berättelse. Hur var det att växa upp som kvinna, och dessutom av judisk härkomst, i 1800-talets Berlin?
– I början kändes arbetet oöverstigligt, men ju mer jag grävde och satte mig in i allt, desto mer intressant blev det. Både Fannys berättelse och de historiska strömningarna, kvinnornas och judarnas situation som är komplexa frågor, säger Ellinor Skagegård.

Om brodern Felix Mendelssohns sätt att hantera systerns talang skriver litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström i sin recension av boken: ”Så vad säger vi? Stackars Felix? Nej, fuck him, säger vi. Eftersom han undanhöll musikhistorien en stor kompositör, dessutom kvinnlig”.
För Ellinor har inte ilskan över Fannys öde varit den stora drivkraften. Snarare att få förklaringar till varför Fanny och kvinnliga kompositörer inte fått samma möjligheter att arbeta och varför de blivit utskrivna ur musikhistorien.
– Många har velat utmåla Felix som en bad guy, men han var också en person av sin tid. Klart att han hade kunnat göra saker annorlunda men jag tror inte att hela sanningen ligger i att han gjorde fel, säger hon.

Vid sidan av journalistiken och författarskapet är Ellinor Skagegård också musiker och låtskrivare i gruppen Dragon Dolls.

Du är själv musiker, har det påverkat dig i ditt arbete med boken?
– Det tror jag, även om det är mycket som skiljer mig och Fanny Mendelssohn åt så kunde jag inte låta bli att reflektera över min egen roll som musiker. Jag har tidigare tänkt att jag inte har påverkats så mycket av att vara kvinna. Men känslan av att be om ursäkt för sig har jag nog haft. Det är ju stor skillnad i dag, jämfört med när Fanny Mendelssohn var verksam. Men frågan att våga ta plats är en fråga som alla kvinnor lever med, säger Ellinor Skagegård.

Författarbesök

Ellinor Skagegård och Ebba Witt-Brattström om de osynliga kvinnorna

Tisdag 3 mars 18.00
Stadsbiblioteket, Mallas sal
Fri entré, ingen bokning till programmet. Begränsat antal platser.

Samtalsledare är Johanna Hermann–Lundberg, journalist.

Samarrangörer: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet och Kreativa Feminister Uppsala.